Bisses hörna: Humlans hemlighet

humlan.inddBisse is back! Bokdjungelns eminenta medhjälpare har den här gången tittat närmare på en inspirationsbok av psykologen Patricia Tudor-Sandahl. Titeln är Humlans hemlighet: En liten bok om att våga och är laddad med aforismer som ska hjälpa läsarna att ”övervinna våra begränsningar, hantera livets motgångar och få ut mer av vardagen” som det står på baksidan.

Hur skulle du beskriva boken?
– Den är indelad i fem kapitel och tar upp självförtroende, relationer, tacksamhet, sorg och åldrande. Det är små korta meningar på varje sida med en tillhörande illustration. Meningen är att man ska få lite visdomsord på vägen och kunna se på saker på ett helt annat sätt än vad man kanske brukar. Den är en vardagsbok, man kan ta fram den och bläddra i den då och då.

Har du någon favoritaforism?
– Jag tycker om en aforism i kapitlet Tacksamhet: ”Alla har vi saker som vi tänker göra ”sedan” när rätt tillfälle infinner sig. Glöm inte att det är nu som är det sedan som vi så ofta talar om. Det är nu som är det rätta tillfället att förverkliga det som du tänkt göra”. Man kan verkligen känna igen sig i tanken om att man ofta skjuter upp saker och man borde tänka oftare att man ska ta tag i saker nu och göra det som är roligt istället för att överlåta det på framtiden.

Du vet ju kanske att jag har lite fördomar när det gäller den här sortens litteratur. Ja, att det lätt kan bli lite klyschigt när man får det ena rätt platta visdomsordet efter det andra serverat framför en och att man då ska sitta där och humma instämmande samtidigt som man rättar till sin vitmålade carpe diem-skylt i fönstret och delar en bild på Facebook föreställande ett hjärta med texten: ”Att älska dig själv är att älska andra.”  Vad tycker du om min otroligt fördomsfulla åsikt?
–  På vissa sätt kan jag hålla med, aforismen ”Det bästa sättet att få kärlek är att ge kärlek. Goda handlingar sprider sig som ringar på vattnet” har man hört tidigare och den känns lite platt men jag tror ändå att det är bra med den här sortens böcker för man får sig en tankeställare. Man får lära sig att tänka på ett annat sätt och Humlans hemlighet ger mig faktiskt vägledning och en del kan behöva den här sortens litteratur för att höja sitt självförtroende och då är det ju inget negativt.

Är jag för cynisk?
– Ja, man måste ju ge boken en chans! Sedan tror jag att den inte passar alla människor. En del tycker kanske att det är för flummigt medan andra tar till sig den här sortens budskap och använder sig av dem i sina liv. Eftersom just Humlans hemlighet är indelad i olika kapitel så kan man välja de raderna som passar en. Jag tror att boken kan ge en del människor en positiv putt i rätt riktning.

Boken ska som sagt hjälpa läsarna att ”övervinna våra begränsningar, hantera livets motgångar och få ut mer av vardagen”, har boken hjälpt dig med det?
–  Det är lite kbt och mindfulness över den och det tycker jag är bra. Den handlar som sagt om att ändra tankemönster och att man ska leva i nuet och inte stressa. Boken har kanske inte hjälpt mig på något sätt som jag är medveten om men jag tycker att aforismerna är väldigt trevliga att läsa.

Vad ger du Humlans hemlighet för betyg?
–  Boken känns rätt vanlig och jag tycker att den är för kort. Jag trodde att det skulle vara mer att läsa och inte bara korta meningar. Jag blev lite besviken. Den får tre svaga humlor av fem möjliga.

Vad ska du läsa nu?
– Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad, den verkar intressant och tar upp en killes tvångsgiftermål.

Bisses hörna: Sticka retro!

9789155260941Gammal skåpmat är det nya svarta, i alla fall om man ska tro boken Sticka retro av Eva Trotzig som lyfter fram gamla godbitar som Carl Larsson-inspirerade barntröjor och yllebyxor. Bisse har tagit sig en närmare titt på boken och här kommer domen:

Hur skulle du beskriva den?
– Det är färgbilder och det är alltid ett plus. Sedan är det ett bra format på boken, den är lagom liten med tydliga bilder. Till en del av plaggen är det små berättelser och det är trevligt. Man får exempelvis veta att eftersom man hade blöjor i frotté förr i tiden så stickade man yllebyxor för att hålla dem på plats.

Vilket mönster gillar du bäst?
– Jag gillar den rödvita mönsterstickade Norrtäljevanten, kolla gärna upp den!

Vad är sämst med boken?
– Jag tycker att det är synd att det nästan bara finns mönster i medium, jag vill att de ska vara anpassade för fler storlekar. Det är flera mönster som jag inte alls gillar, som barnkragarna och kalaskragen för vuxna, ja man måste uppskatta stilen. Jag gillar en del av mönstren, som exempelvis vantarna och morfarströjan är fina. Några faller mig inte alls i smaken tyvärr. De är inte min cup of tea.

Vem passar den för?
– Den passar för de som gillar retrostilen, och jag tror nog att boken är mer för äldre människor än för ungdomar. Jag tror inte att tonåringar gillar de här mönstren, de är lite för mossiga.

Hur många nystan får den?
–  Den får 2,5 nystan av 5 möjliga.

Vad ska du läsa härnäst?
– Det vet jag inte riktigt, det får bli en överraskning…


Slut på Virk- och stickspecialen.

Bisses hörna: Virkarens stora mönsterbok

getoriginalimage.aspxHösten är här och vad passar då bättre än att ha en virk- och stickspecial på Bokdjungeln. Eftersom jag är lika pysslig som en zombie så är det bloggens hustant Bisse som har tittat närmare på genren. Hon är besatt av garn och skulle förmodligen sälja sin själ för det perfekta mönstret. Den här gången har hon tittat närmare på Virkarens stora mönsterbok av Sarah Hazell som består av 200 olika virkmönster. Boken är uppdelad i två avsnitt där det ena är tillägnat nybörjaren och det andra består av mer utmanande mönster för de som verkligen kan.
Okej, virknördar – nu kör vi!

Vad är ditt helhetsintryck?
– Jag tycker att boken är riktigt bra med tydliga bilder och förklaringar. Den passar bra för både den som kan virka och för den som vill lära sig.

Beskriv boken med en mening!
– En perfekt mönsterbibel för den virktokige!

Har den hög dregelfaktor?
– Ja, det har den för det är så många mönster som är lätta att förstå och man kan använda de till många saker som exempelvis halsdukar, sjalar, väskor, grytlappar och dukar. Man kan göra nästan vad som helt med de här mönstren. Men det är alltså inga beskrivningar för hur man gör exempelvis en kofta utan det är ju själva mönstret.

Vad gillar du bäst?
– Jag gillar att det är färgbilder och att allting beskrivs steg för steg. Då är det lätt att hänga med och förstå förklaringarna. Det är många mönster, det är ett stort plus!

Vad saknar du?
–  Jag saknar ingenting. Den är komplett! Jag tycker om att den har en så tydlig innehållsförteckning för då får man en snabb översikt och kan bläddra fram direkt till den design som man vill ha.

Vad vill du virka i den?
– Jag skulle vilja använda mig av ett fiskbensmönster med stolpar och göra ett par grytlappar. Det är ett så tätt mönster så det passar bra för sådana saker. Jag håller faktiskt på och virkar en väska med flätor som är med korsade maskor och det är riktigt snyggt!

Hur många nystan får den? 
– Den får fem av av fem möjliga!

Bisses hörna: Sent i september

9789127137868Nu är det premiär för en ny avdelning här på Bokdjungeln, nämligen Bisses hörna. Och vem är då Bisse? Jo, hon är en kvinna i sina bästa år (medelåders), som tycker om att virka & sticka, påta i växthuset, diskutera jämställdhet, äta glass (särskilt romrussin), och att titta på kriminalserier. Ja, och så råkar hon även vara min mamma.

Bisses första uppdrag var att läsa Mamma Mu-skaparen Jujja Wieslanders trädgårdsbok Sent i september, där man får följa författaren under ett år bland växthuspyssel, kattbus och grödor som gror och dör.

 

Vad fick du för intryck av boken?
–  Man blir lockad av att vara med i Jujjas trädgård, för hon beskriver den så målande och jämför den med livet självt. Från att frön planteras tills plantorna äts upp eller dör. Samtidigt väver hon in betraktelser och minnen från allt från hennes barndom till saker som händer i nutid. Hon berättar allt väldigt personligt och fint.

Var det någon särskild del som du fastnade för?
– Jag gillar verkligen hennes sätt att se på trädgården. Jujja klarar av att balansera både humor och smärta. Då och då skrattade jag högt när hon har någon fyndig formulering. Boken är underbar att läsa!

Berätta något bra citat från boken!
– Det finns många roliga uttryck, som ”Änglatrumpeten kan stå här och se eländig ut utan att bli generad” och ”tistlar växer som Londons tunnelbanenät”.

Vad saknar du i den?
– Jag saknar ingenting, det är fint att hon blandar samman trädgårdslivet med sitt eget liv. Man blir berörd.

Är det en bok som bara passar trädgårdsnördar?
– Nej, det tror jag inte. Den handlar inte bara om trädgården eftersom hon även berättar personliga saker om sig själv. Det är ingen faktabok på det viset att den ger handfasta exakta tips på hur man ska sköta om sina växter utan den är mer som en blandning mellan en biografi och en sorts lättare trädgårdsbok.

Hur många palmhjärtan får den?
– Jag vill ge den fyra palmhjärtan av fem möjliga för den är så bra!

Vad ska du läsa nu?
– Är sugen på att sticka ett par handledsvärmare så jag ska nog bläddra i Sticka retro av Eva Trotzig.

Tack och hej för den här gången!