Ensam på Mars

Ni vet scenen i Gravity när Sandra Bullock far iväg i okontrollerade kullerbyttor rakt ut i den eviga rymden och man håller på att kissa på sig i ren panik för att det är bland det vidrigaste man har sett eftersom man både blir åksjuk och drabbas av en helt osannolik höjdskräck, med tanke på att man sitter tryggt nerkrupen i en fåtölj i en biosalong och ändå får man extrem dödsångest som gör att man knappt kan andas – ja den scenen fick mig återigen att inse hur rymden verkligen kan skrämma skiten ur en. Det är väl något med syrebristen och att jorden ser ut som en obetydlig glaskula som gör att mina nerver skriker rakt ut. Samtidigt är snacket om nebulosor, svarta hål och expanderande universum oemotståndligt. Därför lyssnar jag just nu på Ensam på Mars av Andy Teir. Den handlar om astronauten Mark Watney som av en ren olyckshändelse lämnas kvar på Mars efter en rymdexpedition. Ingen vet att han lever och han kan inte kommunicera med någon. Det är knappast det givna spänningsscenariot med tanke på att det ändå är den rätt döda planeten Mars vi snackar om. Det finns visserligen is och berg där, men det gör knappast någon fest. Ändå är Ensam på mars riktigt spännande. Återkommer när jag lyssnat klart. Over and out.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s