Skitnödigt, Knausgård!

13058313_O_1En stor saknad bredde ut sig inom mig när Min kamp var slut. Karl Ove Knausgårds litterära mästerverk var över och jag kände mig tom. Därför kom det som en liten tröst när jag fick höra att han skulle släppa essäsamlingen Själens Amerika.18 texter, tänkte jag och nickade nöjt. Glädjen varade inte särskilt länge. Medan Min kamp till stor del var inkluderande så knuffar och blänger Själens Amerika surt på mig. Den vill inte ha med mig att göra. Jag har aldrig läst Hamsun och jag är (tyvärr) ingen konstexpert och därför har jag svårt att känna mig insläppt i Knausgårds texter, som mestadels går ut på att tjöta om Hamsun och konst och då på ett sätt som gör att jag blir exkluderad. Jag känner mig fel och dum. Det är visserligen knappast Knausgårds fel, men jag blir ändå lite butter. Inte ens texten om bajs gör mig glad. För jag kan verkligen inte hänga med I Knausgårds resonemang om att bajs och vin är liknande ting och att det egentligen är lite konstigt att vi inte luktar på avföring så som vi luktar på vin. Vi dricker vin, Knausgård, inte bajs. Texten är inte ens skrivet med humor, eller så gick den rakt över huvudet på mig. Och Knausgård blir lite, ja, skitnödig genom hela essäsamlingen. Han kan skriva, det vet vi, men innehållet blir lite torftigt och lämnar mig oberörd.

Det här var inte min skit så att säga, Själens Amerika får 3 av 5 palmhjärtan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s