Lunch med Montelius är skönt uppkäftigt

Ibland är det lätt att ta ett sidospår och lämna stigen med litteratur och ge sig in i andra djungler. Podcastdjungeln är en sådan som jag mer än gärna besöker. I måndags snavade jag över ett avsnitt av Expressens Lunch med Montelius med dramatikern Martina Montelius och musikkritikern Gunilla Brodrej och fasiken vad bra det är! Jag var helt enkelt tvungen att sträcklyssna på de tre avsnitt som ligger ute (och jag tänker lyssna på alla som kommer) Det är uppkäftigt utan att vara elakt. Det är roligt utan att vara plumpt. Det är ärligt utan att vara känslogeggigt. Ja, ni hör ju! Bra, helt enkelt.

I varje avsnitt käkar de lunch på olika matställen och diskuterar allt från hur det är att ta en selfie med Sigge Eklund till hur lätt det är för småbarnsmammor att komma undan med snatteri. Jag älskar hur Martina Montelius smugglar med sig en baginbox till ett café och pratar om hur hon vill åka fast. Hur de sitter och dricker av vinet och får alla samtalsämnen att låta självklara. Lite lätt salongsberusade skrattar de ofta och länge – och det är så jäkla befriande. Det känns som att de kan släppa loss, att de kan vara sig själva och inte vill använda podden till någon sorts Nu-ska-vi-fan-visa-de-jävlarna-hur-förbannat-allmänbildade-vi-är-podcast som många andra i medievärlden gör.

Så det är okej att ibland lägga ifrån sig sin bok, särskilt om det är för att lyssna på Lunch med Montelius. Se så, lyssna på ett avsnitt nu och se om du håller med mig eller inte.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s