Årets böcker i siffror

Jag är inte särskilt förtjust i siffror, vilket säkerligen är en bieffekt av mitt ointresse för matematik. Jag var den som satt längst bak i klassrummet och spelade luffarschack med min bänkkamrat under mattelektionerna. Vår något svettiga lärare, med en f’äbless för magväskor, hade ett enormt tålamod med mig. Jag har helt enkelt alltid varit dålig på att räkna. Men nu ska jag skrapa fram den lilla kunskap jag har och se året i siffror.

Antalet lästa böcker: 80, vilket är 21 färre än förra året. Kommentar på det? Det har varit ett roligt,men arbetsamt år där energin har uteblivit många kvällar.

Antalet barnböcker: 9

Antalet ljudböcker: 4

Antalet seriealbum: 4

Högsta antalet lästa sidor: Den oavkortade versionen av Pestens tid, 1217 sidor

Antalet böcker med siffror i titeln: 6 (IQ83, Tretton timmar, 1984, Femtio nyanser av honom, Sju jävligt långa dagar, Twelve days of christmas) Jag struntade i alla en.

Antalet lästa författare: 84 (vissa skriver i par)

Kvinnliga författare: 53, 63 %

Manliga författare: 31, 37%

Svenska författare: 38, 45%

Utländska författare: 46, 55%

Genomsnittsbetyg: 2,9

Antalet utdelade femmor: 0 (jag ska återkomma till denna åkomma som jag lider av)

Årets bästa och sämsta Del 2

oldbooksHär kommer sista delen av årsrapporten för 2012. Dags att knyta ihop den berömda säcken och gå vidare till nästa år. Olästa böcker väntar, bloggar ska upptäckas och en ny bokmässa stundar. Vilka skandaler väntar på att brisera? Kommer deckarna fortsätta sitt segertåg på försäljningslistorna? Vilka författare kommer att överraska och vilka floppar? 2013 har svaren.

Årets Oj då! I dödsskuggans dal av Alden Bell
Jag blev paff när jag läste den här boken. Dels över den råa tonen dels över att den var så pass bra. Jag beskrev den som en ”blandning av Motorsågsmassakern, Vägen och valfri zombiefilm” och jag tycker att den är självklar i varje zombiefantasts bokhylla.

Årets mysterium- Femtio nyanser av honom av EL James
Jag förstår inte hur den här boken kan ha blivit en sådan succé. Den är stereotyp, platt och ja, en av de mest osexigaste böcker som jag har läst. Nu glömmer vi den.

Årets upptäckt 2- Gillian Flynn
Oj, oj, oj. Tänk om jag hade vandrat omkring helt ovetandes om att det finns en författare vid namn Gillian Flynn här i världen. Då hade mitt läsande varit betydligt gråare.

Årets klassiker- 1984 av George Orwell
Känns tidlös och modern. En bok jag vill återkomma till.

Årets författarpar- Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
De verkar ha så otroligt roligt ihop. Och så skadar det inte att de har skrivit en av årets bästa svenska böcker, Eld. Ett författarpar som aldrig borde släppa taget om varandra.

Årets besvikelse 1- 1Q84 av Haruki Murakami
Jag hade så stora förväntningar på trilogin 1Q84 och de infriades inte. Haruki Murakami är min litterära gud och han bleknade tyvärr. Det ska dock tilläggas att jag endast har läst första boken i serien så jag hoppas att det tar sig.

Årets Fy-fasiken-vad-förbannad-jag-blir-läsning Fallet Thomas Quick
Hannes Råstam skriver om det som kan vara Sveriges största rättsskandal, domarna mot Thomas Quick. Boken är välskriven, upprörande och det är svårt att inte knyta näven när man man läser den. Håller med magasinet Vi läser om att det var ett rejält misstag att Fallet Thomas Quick inte blev nominerad till Augustpriset.

Årets bästa bok- Under kupolen av Stephen King
Kingen regerar. Under kupolen är en nagelbitare av finaste kaliber. Den är 1179 sidor lång, men blir aldrig tråkig. Hans karaktärer är lätta att hata och älska. Aldrig har jag avskytt en karaktär så mycket (det skulle kanske vara Madam Bovar då) som den fanatiske Big Jim.

Årets bästa bokblogg– inställd
Jag hade planer på att utse Årets bästa bokblogg, men det var omöjligt. Svårare än att utse mina favoritböcker under året. Men, det finns vissa bloggar som jag inte kan vara utan. De som är lika beroendeframkallande som litteratur. Bloggar där jag aldrig missar ett inlägg. Bloggar som jag aldrig släpper taget om. Här följer de; Bokbabbel, Dark places, Flickan och böckerna, Pocketlover, Fru E:s böcker, Calliope books, Bokomaten och Ord och inga visor. Självklart följer jag en hel drös med andra bra bokbloggar, och med risk för att bli lite för sentimental, så vill jag bara säga: Tack för att ni finns.

Årets bästa och sämsta Del 1

magicbooks1Det är dags att summera året 2012. I Bokdjungelns värld är tiden diffus. Här måste böckerna inte vara släppta i år för att komma med på listan. I djungeln är det mesta tillåtet. 2012 bjöd på Tintin-gate, nyfunna författarskap och en hel del bra och halvbra litteratur. Här kommer första delen av årsrapporten för 2012.

 

Årets händelse- Bokmässan i Göteborg
Jag var en av bloggambassadörerna för bokmässan och det var fina fisken. Vi fick gratis seminariekort, tillgång till ett bloggrum, inträde till Pressnatta och fick gå bakom kulisserna på mässan. Underbara dagar med många möten med andra bokbloggare, författare och intressanta seminarier. Har aldrig varit så trött som när jag åkte hem.

Årets bästa köp– En signerad affisch
Var med på Boksöders julbasar i början av december och strosade förbi en butik som sålde signerade affischer med Petton & Findus. Lovely!

Årets twittrare– Vixxombocker
Alltid rolig, vass och skärpt. Ett rent nöje att följa på Twitter. Underbar humor!

Årets skratt- Konsten att vara kvinna
Cailin Moran kan vara världens roligaste kvinna. Ja, kanske världens roligaste människa. I alla fall med pennan. Hon får till de mest otroliga formuleringar. Läs, läs, läs!

Årets seriealbumAlena av Kim W Andersson
Kombinationen blod, internatskolor och tuffa tjejer är aldrig fel.

Årets nagelbitare– Dark places av Gillian Flynn
Det är ingen hemlighet att Gillian Flynn är en mästare på att hålla kvar sina läsare. Hon skriver på ett sätt som gör att hon direktkvalificerar sig till en av genierna inom genren.

Årets sträckläsningUnder kupolen av Stephen King
Jag hamnade själv i en osynlig kupol när jag läste denna tegelsten. Det var omöjligt att släppa taget om den. Kingen är en mästare på att skapa trovärdiga karaktärer.

Årets sömnpillerUgglemasken av Brigitte Gacha
För tjatigt och tamt. Tyvärr.

Årets bästa litterära tidskrift- Vi läser
Stoltserar självklart och naturligt på tronen. Blandar reportage med finfina porträtt och kortisar. En fröjd när magasinet dimper ner i brevlådan.

Årets upptäckt 1- Bodil Malmsten
2012 var året som jag äntligen tog mig i kragen och köpte min första bok av Bodil Malmsten. Omslagen hade tidigare skrämt bort mig. De signalerade pensionärsliv med torra kakor, korsord och brist på humor. Helt fel ute, jag vet.

Årets trevligaste bokblogg- Bokbabbel
Det är något härligt trivsamt över Bokbabbel. Det är lite som att komma hem när man besöker bloggen. Här samlar sig inlägg om nagellack, converseskor och självklart drösvis av recensioner. Bokbabbel är en storläsare av eleganta mått. Hon är för stunden uppe i hela 150 lästa böcker. En blogg man vill bygga bo i.

Middagen som bjuder på obehag

middagen-361x520

Middagen av Herman Koch
Förlag: Lind & CO
Sidor: 333
Genre: Obehaglig roman
_______________________
“Vi skulle gå på restaurang”. Så inleds Middagen av Herman Koch. Denna nederländska storsäljare som, enligt förlaget, har vunnit ett flertal prestigefyllda priser. Jag kan förstå varför.

Två bröder tar med sig sina fruar på en fashionabel restaurang. Den ena brodern är en välkänd politiker som väntas bli Hollands nästa premiärminister. Den andra är en förtidspensionerad lärare. Samtidigt som rätterna avbyter varandra väntar alla på det oundvikliga. På orsaken till varför de har träffats denna sommarkväll. Föräldrarna ska diskutera hur de ska gå tillväga med sina söner som har begått ett avskyvärt dåd. De har tänt eld på en uteliggare.

Middagen är lika välkomponerad som en trerättig måltid. Men jag kan inte förstå varför föräldrarna träffas på en restaurang? Det är helt enkelt obegripligt.

Herman Koch förflyttar sig skickligt mellan dåtid och nutid, mellan olika sinnesstämningar och föder obehaget som växer allteftersom. Middagen är obehaglig, riktigt obehaglig. Boken handlar delvis om föräldrarnas dilemma. Vad är man egentligen beredd att göra för att försvara sitt barn? Men den handlar om mer än så. Herman Koch lyfter fram vardagsrasism, restaurangseder, falskhet och cynism. Rätt och fel. Människans mörka vrår.

Inledningens historia är miltals från slutets historia. Ingenting är självklart. Karaktärerna byter plats och naggas i kanterna. Allt kastas omkring. Det goda får svarta stänk och det onda får vita stänk och historien förvrängs. Vågskålen skiftar.

Middagen smakar rått och kallt. Den bjuder på läsning som är omöjlig att avbryta.

Boken får 4 av 5 palmhjärtan.

Bodil Malmsten får mig alltid fast

malmsten_sa_gor_jag

Så gör jag av Bodil Malmsten
Förlag: Modernista
Sidor: 301
Genre: Lärobok
__________________________________
“Den här boken är en lärobok i en lära som inte kan läras ut, en handbok i en konst som inte kan läras ut, skriven av en som inte kan”.

Bodil Malmsten kan skriva. Hon har ett sätt som alltid får mig att vilja stanna kvar, att inte läsa ut. I Så gör jag vill hon lära ut, men ändå inte. Det finns ingen korrekt steg för steg-manual. Vill man skriva får man hitta sitt eget sätt, men Bodil släpper några råd på vägen. Inspiration finns överallt- ta in, känn och smaka. Använd inte femhundralappsord när ett enkronasord räcker. Börja med karaktären först. Släpp inte in kritiken för tidigt. I korta kapitel hanterar hon ämnen som “Dramaturgin”, “Dialogen” “Flow” och “Det får aldrig finnas något synd om”. Med hjälp av sin älskling Thomas Bernhard och andra författare försöker hon att komma skrivandets själ närmare utan att glömma bort det helvetiska, när allt stannar av eller självkritiken blir för svår. Boken handlar lika mycket om läsandet som om skrivandet. Personligen blir jag lika sugen på att skriva som att läsa (måste beställa Fahrenheit 451).

Egentligen vill jag komma närmare. Det är Bodil jag är nyfiken på. Det är historierna när hon lyfter fram sig själv och sitt skrivandet som ger mest. Den som väntar sig en strikt manual, har vänt sig till fel bok. Bodil Malmsten är inte ute efter att enbart dela ut tips och råd, hon vill göra det på ett Malmstenskt sätt. Formuleringarna och orden är väl avvägda och humorn finns där. Den som har läst hennes loggböcker känner igen sig. Till och med familjen Tejp får vara med. Så gör jag får mig att vilja skriva. Får mig att vilja skriva bättre och oftare. Den får mig att vilja läsa. Oftare och bättre. Därmed har hon lyckats. Bodil. Så gör jag är en personlig lärobok, en sådan man inte vill släppa. En bok man vill bläddra i och komma tillbaka till.

“Skrivandet är inget yrke; det är något som den med lusten att skriva och viljan att göra det inte kan låta bli”.

Så gör jag får 4 palmhjärtan av 5 möjliga.