En semestersekund går för fort

Det är över nu, som Gyllene tider sjunger i sin sommarplåga från 1995. Jag har vinkat farväl till lyxiga frukostar med mamma, promenaderna till havet med hunden Doris och maximal lästid. Det har inte funnits några krav. Inga mejl. Bara jag, mamma och vovven. Och min hög med böcker förstås. Det har blivit en del Bodil Malmsten (tack och lov att hon finns), men även en sydafrikansk deckare i form av Tretton timmar av Deon Meyer (lättsmält med högt tempo), De små hästarna i Tarquinia av Marguerite Dumas (gäsp!) och Kärleken i Julia Anderssons liv av Åsa Moberg ( blir skrämd över att det inte har hänt mer på 40 år). Har även kommit halvvägs in i Under Kupolen av Kingen själv (SPÄNNANDE). Jag har vinkat farväl till min semester. Den är borta, väck, försvunnen.

Jag och mamma har lekt grillmästare vid sommartorpet på Öland. Vi har varit på karamellkokeriet och köpt handgjort godis. Vi har blivit berörda av Anja Pärssons Sommar i P1 och klagat på myggen. Vi har duschat ute i det fria och ja, vi har njutit trots att vädret mestadels varit molnigt – med undantag för två solheta dagar. När pappa kom över tog vi bilen till norra Öland och åkte kustvägen hem. Blommor i blått mot det blåa havet. Så fint att det gjorde lite mindre ont att det var över. Att min semestervecka var över.

Det har varit underbart.

Annonser

3 thoughts on “En semestersekund går för fort

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s