Just nu, en kväll i soffan..

Just nu…

… läser jag: Jag läser Ugglemasken av Brigitte Gacha, men känner mig inte så pepp längre. Har kommit 112 sidor in i boken och det känns som att den står och stampar på samma ställe. Har funderat på att inte läsa klart den, men har tyvärr lite svårt med en sådan manöver.

… tror jag att jag ska läsa den här boken härnäst: Köpte Eld idag och jag tror inte att jag kan hålla på den litterära karamellen så länge till. Förväntningarna är höga!

… borde jag: Försöka att få bättre ordning på mina böcker som står uppradade på golvet.

… är jag nyfiken på: Jag är nyfiken på Ok, amen av Nina Solomin som handlar om en grupp ultraortodoxa judar, chassider i New York.

… längtar jag efter: Att greppa tag i Eld och ge mig in i det som händer i Engelsfors..

Enkäten kommer från Bokbabbel.

Att upptäcka ett nytt författarskap

Kerstin Thorvall. Jag smakar på namnet. Hon ligger bakom ett författarskap som jag tidigare inte har provat på. Tills nu. En del av hennes böcker stod uppradade i min mormors sovrum. Kanske mest på grund av att min kära, och sedan två år bortgångna mormor, var en lojal medlem i en bokklubb än följden av ett medvetet val. För mycket snusk, sa hon och skakade på huvudet för att därefter peta i söndagssteken på spisen.

Kanske var det därför som jag aldrig drog ut en bok med Kerstin Thorvall skrivet på ryggen ur bokhyllan i mörkt trä. Ungefär tio år senare har jag läst ut När man skjuter arbetare. En följd av ett loppisbesök för två veckor sedan då jag fick syn på boken i raderna av litteratur som inte lockade. Men då bestämde jag mig, dags att bli av med Kerstin Thorvall-oskulden. Och vilken fröjd! Kerstin Thorvall är skicklig med språket och har en ton som ständigt driver mig att fortsätta läsa. Historien om den unga och intelligenta Hilma som svärmas av läroverksadjunkten Sigfrid och som väljer äktenskapet framför ett yrkesliv som lärare. Likt ett lamm till slakt leds hon till ett bröllop som slutar i tragedi. Den man som hon såg som kärleksfull, spontan och skönsjungande är sinnessjuk. En diagnos som ingen har nämnt.

Romanen bottnar i Kerstin Thorvalls föräldrars bakgrund och på det viset även hennes egen. Det är intressant att ta del av ett trettiotalets Sverige i förändring, på väg in i den framväxande nazismen, den begynnande kritiken mot klassamhället och där diskursen om kvinnan som en lägre stående varelse än mannen råder. Kerstin Thorvall målar inte upp en svartvit värld, även maken har karaktärsdrag som inte är genomonda. Han tror på arbetarnas rätt till en högre ställning och att de har rätten att gå emot högre makter. Medan Hilma anser att varje människa har sin plats och där ska hon förbli.

Jag har helt enkelt upptäckt, ett för mig, helt nytt författarskap och vilken glädje när jag insåg att När man skjuter arbetare följs upp av I skuggan av oro och Från Signe till Alberte. Glädjen blev ännu större när jag fick syn på dem i hyllorna i en av stadens loppisar…

När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall får 4 av 5 palmhjärtan.

Alla mina vänner är superhjältar

”Alla Toms vänner är superhjältar.Tom har till och med gift sig med en superhjälte, Perfektionisten. Under deras bröllopsdag blir Perfektionisten hypnotiserad av sin före detta pojkvän, Hypno. Resultat: Tom blir osynlig för henne”.

Så lyder inledningen på baksidan av Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman. Under två timmar lotsar uppläsaren Morgan Alling en genom en rad träffsäkra stereotyper med superhjälte-touch. Här finns Frottémannen som får varje dag att vara en söndag, Madame Gör rent allteftersom som diskar direkt efter en måltid och slänger pennorna när bläcket faktiskt har tagit slut och Hypno som får människor att göra som han vill. Det är bisarrt och komiskt. En godbit som fräschar upp i bokdjungeln. Stundtals snuddar det på gränsen att bli för många karaktärer, att bli ett enda långt uppradande av superhjältar, men eftersom historien endast är två timmar lång så fungerar det. Men personligen hade jag nog önskat att själva förhållandet, att själva kärnan i berättelsen, skulle ha fått större utrymme eller att superhjältarna hade fått större plats, men då varit färre. Boken får mig nyfiken på Andrew Kaufman, det ska bli spännande att följa hans författarskap. Alla mina vänner är superhjältar får mig att tänka på vilka superhjältar man har i sin närhet och kanske framförallt…vilken superhjälte man själv är?

Alla mina vänner är superhjältar av Andrew Kaufman får 3 av 5 palmhjärtan.

Recensionsex från A nice noise.