Halvvägs in i huvudet på en seriemördare

Jag har tidigare nämnt min morbida fascination för olösta kriminalfall och seriemördare när jag var liten, den svärtan är åter tillbaka – i alla fall tillfälligt. Sven Å Christianson är professor i psykologi och har enligt boken ” I huvudet på en seriemördare” gjort djupgående intervjuer med de flesta av landets grövsta sexual- och våldsbrottslingar med syftet att bland annat ge en ökad förståelse av gärningsmän och att även hjälpa människor att kunna tyda tidiga signaler hos barn och ungdomar i riskzonen. 

Sven Å Christianson lyfter inte fram seriemördare-beteendet som en kommande epidemi, utan han vill snarare belysa problematiken ur ett flertal olika synvinklar. Samtidigt är det en stark mix av olika seriemördares dåd, otäcka detaljer och tillvägagångssätt (modus operandi). Boken är som gjord för bokcirklar, jag stannar flera gånger upp och vill diskutera innehållet.

Särskilt vid följande citat;

Kriminaliteten och våldet i samhället förändras dock, och ofta följer företeelser i Sverige den utveckling vi ser i USA med en fördröjning på ett tiotal år” (sid 39).

Skolskjutningar har tyvärr blivit ett fenomen som inte är alltför främmande och under 2004 kunde Sverige ha fått sin första då en 16-åring i Malmö upptäcktes i sina förberedelser för en attack på en skola. I bostaden hittades ett skjutklart vapen och kemikalier som kunde användas för tillverkning av bomber. Han hade planer på att genomgå attacken den 20 april, på femårsdagen av massakern i Columbine High school.

Nu ägnar jag mig åt en viss dubbelmoral, men genom att skriva och lyfta fram seriemördare, massmördare och serievåldtäktsmän tror jag att man, till en viss del, bidrar till att fler människor inom riskzonen lockas av det förbjudna istället för att man minskar antalet gärningsmän. Ungefär som självmordseffekten, då det kan ske en ökning av självmord när man skriver om människor som väljer att avsluta sina liv. ” I huvudet på en seriemördare” är helt enkelt en bok man vill diskutera och analysera.

Här följer några intressanta, men skrämmande stolpar;

* Begreppet ”seriemördare” myntades på 1970-talet

* FBI uppskattar att mellan 35 – 70 seriemördare är oidentifierade i USA.

* Det brittiska paret West våldtog och mördade ett stort antal flickor och begravde dem i källaren och i trädgården. Även flera av parets egna barn utsattes för ständiga övergrepp innan de dödades.

* John Hinkley försökte 1981 mörda USAs dåvarande president Ronald Regan för att han ville vinna Jodie Fosters respekt och kärlek, efter att ha sett henne i filmen Taxi driver.

*Den vikarierande poliskonstapeln Tor Hedin mördade tio människor i Skåne mellan 1951 och 1952. Han var även stundtals med på brottsplatsen och ”utredde” morden.

Sven Å Christianson poängterar ständigt att det inte finns en särskild formel för att skapa en seriemördare utan att det handlar om arv och miljö, det finns inga enkla svar. Återkommer när jag har läst hela boken. Kan även meddela att min sömn är mardrömsfri.

Än så länge.

Annonser

7 thoughts on “Halvvägs in i huvudet på en seriemördare

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s